Pixel Talent Award är ett av Sveriges största kortfilmspriser till ett värde av 350 000 kronor. Priset ger produktionsstöd till ett kommande projekt och finaniseras av Film i Skåne, BoostHbg, Solid Entertainment, Way Creative Films och Rock'n'roll film. Det går till en filmskapare med potential och all info om regler och riktlinjer hittar du här.

Vi passade på att intervjua Alexe Landgren som vann priset förra året, för att höra vad som hänt sen sist.

P4220380

Foto: Nora Nilsson

Du vann Pixel Talent Award 2017, på vilket sätt har priset hjälpt dig?
Priset har gett mig möjlighet att genomföra nästa kortfilm - Lust. Lust har samma tematik som Playa del Inglés, det projekt som egentligen vann priset, men är kortare och betydligt mer lättproducerad. Playa utspelar sig på Gran Canaria och vi fick inte tillräcklig finansiering för att kunna filma där, så Lust blir en pilot, eller kanske snarare förstudie, till Playa. Jag är superglad att Lust blir av nu med hjälp av Pixel, istället för att vänta ytterligare på full finansiering.

Vinsten har också öppnat dörrar och underlättat för att inleda samarbeten med intressanta och begåvade människor såväl framför som bakom kameran.

Vad håller du på med för projekt just nu?
Jag är mitt uppe i förproduktionen av Lust med två veckor till inspelning. Så det upptar största delen av min tid just för tillfället. Lust är en berättelse om ett sexuellt övergrepp, men med en kvinnlig förövare - något jag inte sett skildrat tidigare annat än i historier om hämnd. 

Men jag jobbar också med manusutveckling av ett projekt som heter Lykke och som jag siktar på att långfilmsdebutera med. Det är en mörk och tung historia om förlossningsdepression och att vara en mamma som inte kan älska sina barn. 

Vad är ditt drömprojekt?
Jag vill gärna drömma i steg och i konkreta utmaningar. Nästa dröm är att göra Lykke. Därefter Playa del Inglés som långfilm. Kanske borde jag drömma om storfilm och Hollywood, men jag gör inte det. Om det dyker upp en idé som passar för det så visst, men det är inget självändamål. Drömmen är snarare att utveckla mitt berättande, att göra mina historier om den lilla människan allmängiltiga och spegla dem i omvärlden. 

För nästan 10 år sen fick jag Anders Sandrews stiftelses manusstipendium och den berättelse jag började på där, om en kvinna med Aspergers som finner kärleken i en prostituerad man, är så långt mina drömmar sträcker sig nu. Det är en stor film med symfoniorkestrar och europeiska konserthus, ett långt steg från Lust med två skådespelare i ett rum - samtidigt är det fortfarande där kärnan är, i mötet mellan två människor.

3 tips till filmare i början av sin karriär?
Hitta bra samarbeten. Det är ensamt att vara regissör, ta vara på folk i din närhet - om det är producenter, manusförfattare, andra regissörer, fotografer eller skådespelare - det kvittar, så länge ni kan stötta och pusha varandra.

Tro på dig själv, men lyssna på andra. Det är få som kan skapa fantastiskheter alldeles ensamma. All feedback hjälper kanske inte i det du gör, men den feedback som gör det kommer att lyfta dina projekt och göra dem större än något du kunna skapa på egen hand.

Ge inte upp. Ibland tänker jag att det inte är de mest begåvade som fortsätter att göra film utan de mest envisa. Så många av mina vänner, särskilt kvinnor, och särskilt kvinnor med barn, har under vägen bestämt sig för att filmen kostar mer än den smakar. Jag tänker också så, ofta. Men samtidigt finns min lycka i berättandet, i historierna, i arbetet med skådespelare och fotograf, det är det jag vill göra och det jag kan, och därför också det jag ska fortsätta att göra.

Vi önskar Alexe all lycka till med kommande projekt och ser fram emot att ta del av dem!

Upp igen!