Anneli intervju jpg

Sist ut av våra nominerade för årets Pixel Talent Award är Anneli Ström-Villaseca! Hon är nominerad med God Ton som var inspirerad av en verklig händelse och det nya projektet Våra kroppar faller där hon använder sig av sina egna erfarenheter. Vår praktikant Klara tog ett snack med Anneli om sin inspiration till att skapa film och hur hon får utlopp för sina känslor genom att gestalta orättvisor i samhället.

Hur känns det att vara nominerad till Pixel Talent Award?
– Det är jätteroligt, det känns väldigt fint att ett projekt som Våra kroppar faller uppmärksammas!

Vad var din inspiration bakom God Ton?
– Det var en kortfilm som jag och Ismaila Jallow bestämde oss för att regissera och producera tillsammans. Den är inspirerad av en situation som uppstod när vi pluggade film ihop. Vi tänkte att det vore intressant att utforska, bena ut och göra en film utav den händelsen.  

Berätta lite om det planerade projektet du vill göra om du vinner!
– Projektet heter Våra kroppar faller. Det är en film som befinner sig i ett gränsland mellan dokumentär och fiktion, där jag tillsammans med arbetare i mansdominerade yrken kommer undersöka vad det innebär att bära på minnen av att ha skadas av arbete eller att ha en kollega som har skadats, eller i värsta fall dött på grund av arbetsrelaterade olyckor.

Inspirationen kommer dels från att jag har vuxit upp i en arbetarfamilj och att jag själv har jobbat väldigt mycket med arbeten som har slitit mycket på kroppen. Känslan av en underliggande orättvisa i hur kroppar värderas och behandlas så olika i samhället, att behöva gå sönder på grund av arbete, har gjort mig väldigt arg. Det är förjävligt att det behöver se ut såhär för så många människor. Att somliga till och med går till sina arbeten och dör. Sen blev nästa steg att fokusera på just mansdominerade yrken.

Vad inspirerar dig till att skapa film?
– Det handlar dels om att själv få skapa, berätta och vara kreativ tillsammans med andra men också att vilja göra något konstruktivt när jag blir arg på något i stället för att bara vara arg för mig själv. Film går att arbeta med på så många olika sätt och hjälper mig att inte behöva landa i en känsla av total uppgivenhet över samhället vi lever i. När något jobbigt händer så brukar jag tänka att “då får det fan bli en film av det här”. För mig handlar också film om att få skapa nya bilder och sätt att se på människor. En viktig vändpunkt och något som fick mig att tänka “jag kan också hålla på med film” var när jag såg Gabriela Pichlers Äta sova dö för första gången. Det betydde jättemycket för mig och är fortfarande en film jag faller tillbaka på som gör mig lite modigare och väldigt inspirerad.

Pixel Talent Award delas ut i slutet av festivaldagen den 21:a april på minglet på Far i Hatten. Totalt är fyra personer nominerade till Pixel Talent Award, läs om de andra tre här: EmeliaErica och Paolo.

Upp igen!